tisdag 24 februari 2015

Frön o nötter

Precis kikat på svtplay på Kallas fantastiska 10 km lopp, vilken fighter hon är. Härlig tjej!
Det var lika spännande fast det var "repris", hade inte möjlighet att titta idag (jobbet ni vet, vi som jobbar kan ju oftast inte kika). Jag hejade nästan lika mycket ändå ; ) fast jag visste hon vunnit guld!


O så har müslisuget kommit, kvarg o müsli blir perfekt kombo, så jag rasslade ihop en hemmagjord med nyttigt o gott. Smarrigt att ha, rent lyxigt.


O så bakade jag fröknäcken, smarriga är dom!
Dock fick det bli lite hittepåblandning då det var slut i skåpen på lite frön som skulle i (men det fick bli andra goa frön).


En lång härlig kvällspromenad med fröknarna
Ett träningspass
Fruktsallad med nötter o kvarg
Blev en bra kväll

Laddar inför en grej imorgon


söndag 22 februari 2015

Utesol o inneskidor


Efter en skön sovmorgon, kaffe i tv-soffan kikandes på backhoppning så drog vi ut i skogen en sväng med fröknarna på en härlig promenad i sol.








Efter det bänkade jag mig för VM-skidor i Falun o vilken fight tjejerna gjorde för silvret, grymt gjort, jätteduktiga. Jag hoppade o tjoade, Greta hoppade o skällde, Holly sov vidare....

Krossad favorit

Efter en förmiddag i en ridskola med mängder av hundar så drog jag o Lotta till Birsta för gofika.
Hon har så rätt, att fika är att slappna av o må gott, vilken tur vi är duktiga på att fika : ).

Jag hade några ärenden att göra o Lotta for hem för att prova sina nya Icebug som hon Äntligen hittat!


Det blev dyrt o surt.
Jag var bland annat in på IKEA för att försöka leta reda på extra plåtar till ugnen, stod i en sjukt lång tråkig kö vid Köksavdelning. Så tappar jag min mobil i golvet, visst det har jag gjort tidigare, men nu går den sönder. Fy fan så jävla surt. En sprucken skärm som gör att det inte går att låsa upp den o använda den. Jävla skithelvete. Jag gjorde mina ärenden o lullade runt i godan ro en stund.



Sen åkte jag hemåt o trängdes med sportlovsfirare på E14, hornen växte ut när dom körde vid mittlinjen mest alla o helst strax under tillåten hastighet. Brassade om alla o några till, svängde in mot Ånge för att se om storebror var kvar på butiken vilket han inte var. Kunde ju som inte ringa, men hittade han hemma på gården.
Snäll som han för det mesta alltid är, så åkte vi ner till affären så jag kunde shoppa en ny mobil.
En kopparfärgad som matchar  min fina guldIpad.

Tack storebror!


Kvällen spenderade vi självfallet vid tvn för att kika på Melodifestivalen som gick av stapeln i Östersund för första gången, Greta hon tyckte det mesta var skit o vägrade titta.
Jag tror hon väntade på Carola!

Jag röstade (enda gången jag röstat o kommer rösta) på Jon som jojkar,
Fantastisk låt o fantastisk jojk.
Ja nu är jag ju inte hemma på jojk men det lät ju bra iallafall.

Sen tycker jag i våra rasist tider att det är helt fantastiskt att våra ursvenskar samerna adopterade en pojke från Colombia o tog till sin ursvenska hembygd o gjorde han till ursame.
Här spränger vi gränserna jävla nazistrasister.




Inoff i Sundsvall


Tidig lördagsmorgon åkte jag till Sundsvall.
Solen sken hela vägen på klarblå himmel, lite trafik o full gas.
Det stod inoff på agendan och två ur K-kullen skulle ha lite premiär, en inoff på nära håll är perfekt träning för utställning, massor av andra hundar o lukter.
Jag skulle vara handler för Käjs o så skulle Karma ställas, båda ca 11 månader.


En värdelös domare, visst på en inoff kan man inte förvänta sig så mycket tyvärr. Det är en "allmän" domare som inte kan raserna speciellt bra men det funkar bra för lite träning o ge valpar/unghundar en förhoppningsvis rolig upplevelse. Domaren visste inte om nya lagen för baksporrar, kunde inte skilja vid BIS o BIR att valpar inte ställs mot vuxen o att vuxen inte redan var bedömd. Ja jösses var väl allmänna intrycket, men Karma o Käjs hade en spännande förmiddag o skötte sig ypperligt.



Ja dom är kullsyskon : )
Nog för att det skiljer sig storleksmässigt när det gäller hanar o tikar, men för attans, spana in the big boy. 11 månader med 69 cm i manken, snygg o rejäl. Han kommer bli nått.


Jo men en syskonbild för att visa storleksskillnaden.
Att stå samtidigt är ju onödigt...


...o att ha hundarna nersläppta samtidigt även det onödigt... ; )


Lotta med söta Karma o Tina med snygga Käjs.
Tack för en härlig förmiddag Tina o Lotta, så roligt att träffas, nu ser jag framemot lite träning tillsammans med er!!!


torsdag 19 februari 2015

Råmande elefant

Denna ljuvliga vecka med vårfloder längs gatorna, blåbärsris som tittar fram ur snön o tamifan solen som värmer. Denna ljuvliga vecka startade med kräk...
Jag blev sjuk, så länge sedan som jag var kräksjuk/magsjuk att jag tror inte jag kommer ihåg eller så har jag förträngt (är ju inte jätteroliga saker att komma ihåg direkt).
Så jag låg hemma o hulkade ur mig allt som jag fick i mig, fröknarna gillar inte alls när jag springer o kör ner huvudet i toastolen o låter som en råmande elefant.

Tjipptjopp så var det över, matlusten fanns ju inte som direkt så där o energin var väl minst sagt obefintlig. En rask frökenpromenad mellan vattenpölarna onsdagskväll kändes som ett maraton i New York. Idag har jag varit lite mer uppåt, jobbat för fullt, promenad (med svettningar...o lite lite darr i benen ännu) med fröknarna i ett ännu mer flodigt Bräcke, sen träning o spinning på källarnivå.

Lotta som går på tränarledd spinning talade minsann om att man skulle värma upp med "slentrian" spinning, inget motstånd o sakta lunk. Så idag testade jag det o vips så orkade jag längre o fick inte darrben direkt. Tur man har kompisar som går o lär sig så man får lära sig : )!

Pumpade mina Karl-Alfredmuskler med nya hantlarna, jävlar kände mig som värsta Pansar i Gladiatorerna (åtminstonde lika rödsprängd i nyllet).


Avslutar med dagens Holly
Den sötaste o flurigaste ever
Hon är kärlek hon!

Ett hjärta brast i gråt


Till höger lite bakom stora fina Chappe, sitter Hollys sötaste lillebror ever.
Dogge
Dogge finns inte mer, jag grät när matte Inger skickade det fruktansvärda beskedet.
Efter flera dagars kamp mot en jävla strumpjävel så gav han upp.

Jag grät flera gånger under dagen, då kan ni förstå vad Anderz o Inger gjorde.
Dogge fick i sig en strumpa när han lyckades käka upp "lillasyrran" Karamelles bajs (jo det ligger som i släkten i H-kullen), för Karamelle hade käkat en strumpa.
Den fastnade i Dogges tarm, dom opererade honom o tog bort 90 cm!! tarm som blivit infekterad.
Första dagarna var han trött, åt inget o kämpade på i sitt dåliga tillstånd med dåliga värden.
Han blev bättre, drack o kissade som man skulle.
Han skulle få komma hem! Så glad jag blev när Inger berättade, jag talade minsann om för Holly att nu skulle brorsan få komma hem. Nu skulle han få vila upp sig med sin flock runt sig.
Morgonen på hemresedagen, den morgonen tillstötte komplikationer i magen.
Den morgonen somnade Dogge in.
Det gick så fort.
Det var oväntat
Det var hemskt

Att hundar dör före oss i de flesta vanliga fallen, ja det är inget konstigt. Det är något man måste vara inställd på när man skaffar hund eller djur i huvudtaget. En dag kommer det jobbiga beslutet eller den enorma chocken. Vi har haft två hos oss, två jobbiga beslut. Fler kommer det bli.
Hundar dör runt oss, som vi umgås nära med, i familjen o i Bernergänget.
Varje gång blir jag ledsen, för mig betyder hund så mycket mer än kanske många förstår.

Men nu, med Dogge, jag tycker fortfarande att det är jättejobbigt.
Jag blev mer berörd än jag trodde jag skulle bli.
Jag tror det beror på att det orsakats av en simpel jävla strumpa.
Att en fullt frisk o pigg o underbar hund dör av en strumpa, att det kan gå så fort, att det kan vara så banalt, så...

Tänker på Dogge
Tänker på Dogges flock
För alltid för evigt i minnet i själen

Love is in the air

Vi hade en inplanerad Njurundahelg i kalendern, vet inte hur vi bär oss åt men att planera in vänner är ju som halvknäppt, det ska man bara liksom ha luckor för. Men det är som fyra som ska stämma.
Vi drog ner i fredagskväll efter jobbet, fick fantastisk fisksoppa!


Lördagen startade vi med en långpromenad med hundarna som trots dom är lösa springer så nära så man nästan snubblar på dom, ni ser vi valde en 30-väg så ingen skulle gå förfort iallafall (med tanke på att jag o Lotta är liksom freak nu då). Vädret var okej, söndagen bjöd på en härlig solstrimma o känslorna for till vårväder.




Försökte få alla hundar på en spring mot mig bild, jo men jättesnyggt blev det. Greta o Gina (dom lataste) stannade kvar för att slippa springa några meter förmycket ; ).
Igor, Karma o Holly dom är på G iallafall.

Det blev en Birstasväng utan planerade inköp, vi började med kaffe o semla (då fick männen följa).
Men sen fick dom dra på tråkaffärer så strosade vi på några lite mer brudiga.
Nya hantlar införskaffades o lite träningkläder, ja det gäller att jag tränar si så där 23 timmar om dygnet om jag ska hinna använda dom jag shoppat. Men håll med, visst är det så mycket roligare att träna i nya fräscha kläder (jo jag tvättar oxå men snyggfräscha).
Kvällen var planerad på restaurang med drink o middag men torftiga som vi är så insåg vi försent att folk tydligen firar alla hjärtansdag, det var liksom fullbokat. 
Men jag tror vi fick till det bättre själva.
Bruschetta till förrätt, så gott.
Oxfilé till varmrätt, grabbarna gjorde en så jävla perfekt stekning att inte ens Mannerström lyckats bättre, jag lovar det var grymt.
Efterrätten...ja den blev liksom misslyckad så vi hoppade den ; ) jösses.

Vi började söndagen med soffhäng o ja jag vet inte men när jag var liten o söt så hette det söndagsmorgon. Frukost o planering av A Trip To A Warm Place : ).
Lotta kontrade med att varje gång vi träffas så bokar vi en resa, alltså vi träffas alldeles för sällan isåfall. För inte reser vi väl en gång i månaden inte...inte vad jag kommer ihåg.

Söndagspromenad i raska steg, herrarna skulle hem till VM-Rally.

Tack för en underbar helg med er!
Som alltid.

måndag 9 februari 2015

Pust o svett

Med inspiration från svägerskan i Umeå som är fantastiskt duktig på att träna, motionera o hålla sig snygg. Med "grupptryck" från finaste Lotta om våra nu jävlar o inte vara sämre än den andra ger en tävlingsinriktning o en spark i baken (för oss båda, vi peppar varandra o är som på samma nivå).

Jag svingar min rosa fina kettlebell i källaren o hantlarna spänner mina armmuskler (var inte rädd jag ser inte ut som Arnold än jag lovar). Jag gör träningsövningar jag fått av PT-syrran. Svettas o stånkar.

Lotta har börjat på spinning igen, i Bräcke har vi ingen sånn grupp. Bondvischan : (.
Men vet ni, i 30-års present önskade jag mig en träningscykel. Den har varit undanstuvad i förrådet.
Fram med den o på med Greyhound på paddan på högsta pumpvolym.
O med mitt all in så svettades jag rejält i mina intervaller. Jag har minsann läst på (vartannat ord iallafall) hur dom spinnar på gym o försöker efter bästa förmåga göra det på biken jag har.

Det är nu bara ishalka ute så kvällspromenaderna med fröknarna blir inte lika långa o inte lika snabba som vanligt, inväntar bättre före igen. Så det är ju ett perfekt motionskomplement.

Det finns massor av träningsgrupper på sportklubben här i Bräcke, men eftersom jag har svårt att göra alla övningar o är rätt beroende av vad jag klarar av för min mesrygg och nacke så har jag valt att inte vara med. För det första känns det fånigt att inte kunna göra alla övningar o jag vet hur det är, när man väl är där så testar man ändå o jag vill fan inte få ett skov. Har ju haft uppehåll från dom en tid nu, fatta så jävla skönt det är, vilket underbart liv!! För det andra har jag lite svårt att hinna på dom då jag jobbar rätt långa dagar o inte har riktigt tid eller lust att prioritera bort jobbet. Så då får jag träna på egen hand med motståndet i Njurunda : ).





12 minuter med intervaller vad var fröken pallade första kvällen.
Mer blir det, jag lovar!


Är så kär i min fina burkstapel som jag fått ärva av min mormor.
Visst är den vacker, gammal o sliten.
Där förvarar jag mitt fröknäcke o när andan faller på goda hembakade skorpor.


Ett sött fynd från Handelsträdgården.

Obehag i hjärtat

Idag har tankarna mest varit på annat håll, trots knappningen på tangentbordet o vändande av blad.
Igårkväll fick jag ett så fruktansvärt hemskt besked, blev så illa berörd.
Det första jag gjorde imorse var att kolla status, svaret blev väl inte det jag hoppades på men ändå på nått vis gott mitt i allt det hemska.

Jag blir oftast väldigt berörd när det sker något dramatiskt, speciellt hos nära o kära.
Denna gång blev jag extra berörd, vet inte varför, eller det vet jag nog. Men då det inte är mig personligen det handlar om så vill jag inte skriva mer, för hänsyn till de drabbade.

Nu hålls tummar o tår o tassar.
Vi tror på att det går vägen.
Det finns inget alternativ.
Det är det vi tror på.

Imorgonbitti ska vi vakna till glädjande nyheter, det är det vi tror o hoppas.
Imorgon ska bara glädjetårar trilla ner för min kind.

Krya på dig sötaste charmigaste goaste.

söndag 8 februari 2015

Greta Garbro - The true story

Hon föddes 23 december för fem år sen
Hon var lillgammal redan som valp
Hon var söt, hon var elegant o väldigt medveten om det
Hon var Greta Garbo

Som den strålande stjärna hon är med sin något återhållsamma livsstil som vi alla känner till
Tyckte hon att Bräcke var en lagom anonym plats att bosätta sig på
Hon flyttade från pulsen i Sundsvall, från paparazzi o stalkers
Från trånande karlar o avundsjuka donnor

I Bräcke fick hon vara sig själv

Men någonstans gick stjärnans plan om lugna livet i kras
Hon började springa på fina utställningar o fick vackra lovord
Hon trippade elegant i pass, varv efter varv efter varv
Stolt med hög svansföring o vickande bak
Hon var verkligen en stjärna med stil

Det glamorösa livet blev för mycket tillslut
Hon tog förtidspension
Gömde sig i Bräcke
Smög avvaktande ut om morgonen för lite friskluft

Greta Garbo lyser starkare än de flesta
O hon är en sann diva med stor vilja
O hon gör allt för att få som hon vill
O hon gör allt för att behandlas som en drottning

Idag var jag o mina två fröknar i Bröckling för en långpromenad på förmiddagen
Hollywood vår gummiboll studsade fram o åter o höll sig alltid inom lagom avstånd från matte, hennes käraste matte.
Greta, nä hon ville inte gå idag, hon ville vara hemma o fila klorna o rätta till tasshåret.
Det kunde faktiskt finnas någon paparazzi ute o tänk om någon hemsk jakthund var ute o flåsade i skogen (eller får man inte jaga nu....).
O när Greta Garbo den fisförnäma har fått för sig nått...ja då är det liksom så.
Hon propsade på att söndag är vilodag, snacka om att vara konservativ bakåtsträvare.


Hon stannade tjurigt o envist o nödglodde på mig o Holly som drog iväg med raska steg.
Vi stannade snällt o ropade o lockade.
Holly sprang tillbaka till Greta för att få henne följa, "kom igen syrran, livet leker ju".


Gummibollen kommer åter
Greta, hon står kvar med rumpan i vädret o vädrar bort fisen som hon påstår sig aldrig släppa.


Nä matte, hon kommer inte.


Jag vill hem, skriker Greta
Skit på dig ropar Holly tillbaka o så drar vi, hon o jag


Jodå hon kommer alltid Greta, hon kan ju missa en karamell eller ett barkchips
Jag vinner alltid, på ett eller annat sätt (oftast, för är vi hemma i Bräcke i skogen då går hon helt sonika hem...).



Så vänder vi då när vi kommer till E14, då jävlar får hon fart i tassarna. 
Skulle kunna tro hon går på glödande kol, längst fram är hon.


Så stannar hon stirrar o undrar hur låååång tid vi ska ha på oss, jag o Holly.
Att vi väntat på henne innan, nä det hör inte hit eller dit.


Äh, nu går jag suckar hon o drar iväg


Holly, prinsessan som totalt struntar i att hon är av finare rang
Hon stannar gärna o posar för matte, bara matte är i närheten så är det gott





Solen sken vackert på oss, Greta o Holly njöt (Greta mer än hon visar, är som en princip sak).
Jag njöt, stannade i solen o blundade.
Det var alldeles tyst, bara Hollys knaper i knaper på kottar o bark som hördes.

Eftermiddagen spenderades fejandes hemma
Lagade lax o hemmagjord hollandaisesås till sambon varit ute o gasat med skotern.
Jag är oxå lite sugen att ut o gasa, kanske måste starta upp den o dra en repa.

Lördag är skönt


Efter lördagens långpromenad i skogen på förmiddagen så såg det ut så här hemma.
Typisk Bernerstil på de båda.
Tänk att så pass stora o klumpiga hunder är så mjuka o böjbara o kan göra sig till en ostkrok.


När vi kommit hem så började snöstormen
Soffan blev en lagom plats att tillbringa eftermiddagen på.
Jag var trött, klev upp i ottan o jobbade, så jag tyckte att jag fick lite slappartid.
Sambon snickrade klart i köket, nån list som saknats o sånt.






Visst är dom vackra, står sig än. Lite snarlik pelikantulpanen.

Alltså bland det värsta jag vet är att kräkas, för det första är det sjukt äckligt.
Stoppa ner huvudet där man i vanliga fall har rumpan (läs toalett), okej jag stoppar ju inte ner hela huvudet men typ ja ni vet. Lördagsnatt så mådde jag så jävla illa, vaknade en gång i timmen o sprang upp o ropade i toastolen. Fröknarna tycker det är sååå besvärligt o blir lite oroliga i kroppen. Dom förstår nog inte riktigt vad som hände o så snubblar jag ju hejvilt på dom när jag kliver upp o har halvbråttom. Orsaken...ingen aning, men jävla äckligt är det iallafall. Nu är jag pigg som en mört eller det var jag när jag vaknade när jag skulle imorse.