Upplevelser i vardagen: Oj vilken dag

Efter en härlig långpromenad med bästa fröknarna igår kväll så drog jag igång projekt nya dadelsnacks, lakrits och kaffe. Hello, smakar Smarr! Cravings.

Fröknäcke, sambon är som rätt kär i dom eller hans smaklökar iallafall.

Så det blev en rätt sen kväll, kom i säng efter halv tolv nån gång.

Tisdagens (idag) schema var kontor arla timme, frissan o så jobb ute hos kund

Men si så ville inte tisdagen.

Fick ett uppvaknande av en gnyende Holly inatt vid halv tre, hon dreglade värre än jag vet inte.

Det var stora pölar överallt, hon drack kopiöst mycket vatten, kräktes upp det ute o inne o ute igen.

Hon var så grymt illamående min sötaste propp.

Så imorse hoppade jag o fröken H in i bilen o drog till veterinärerna i Sundsvall.

Att kräkas upp vatten, är inget bra omen.

Att dregla som hon gjorde...är inte heller något bra omen.

Vi väntade en liten stund o medans så kom en kvinna in med en gammal hund, grå runt nosen o hängig. Kvinnan var ledsen o grät, tiken lade sig ner rätt direkt. Holly, hon var inte som Holly brukar vara när det kommer en hund (sjuk eller inte) hon är alltid nyfiken. Nu lyfte hon på huvudet, tittade lugnt på tiken o bara andades tyst. Var något i luften, var något mellan dom två hundarna i väntrummet.

Kvinnan gick in med sin hund o kommer precis som jag anade ut med ett tomt koppel.

Klart Holly kände vad som var på gång o det syntes o kändes lång väg att den andra tiken oxå kände.

Blev en liten sorglig stämning, jag liksom tappade stinget en stund. Fy så ledsamt, sorg o saknad.

Vi blev omhändertagen av Åse (veterinär) fick munnen o rumpan genomsökt (ja Holly alltså).

Ett dropp o en söt rosa linda.

Vi inväntade att röntgen skulle bli ledig.

Eftersom hon kräktes upp vattnet hon drack varje gång, så kändes det som nått kunde sitta fast någonstans. Vi röntgade, fick kontrastvätska (som Holly hela tiden spottade ut över den söta röntgenveterinären), väntade en timme så kontrasten skulle glida ner genom tarmar o mage o lite mer tarmar. Tog en röntgenbild, väntade en timme till, kissade lite, hämtade kaffe, tog en röntgenbild till (kontrasten flyttade sig sakta men säkert framåt som vi tyckte den skulle). Vi träffade Matilda som var med om både majskolven o grässtrået (o Gretas löp...) ja nu var ju inte Matilda den ända som sa "nä men hej är Holly här..." nä Ulrik sken upp o sa "nämen är ni här, vad har vi plockat ut idag då...". Alltså, vi måste nog vara ofta där. Eller måste nog, vi är känns det som. Jösses är ju som pinsamt, men va fan ska man göra då!

Jo Matilda började prata om Greta o hennes kastration o vips var datum för op bokad, hjälp!

Så jag skulle slippa dra ut på det bara för att det är gruvensamt.

1,5 påse dropp

Trött o dreglig hela eftermiddagen oxå, alltså vi for vid sju på morgonen o kom hem vid åtta på kvällen. Hon fick spruta mot illamående, men det höll som bara en stund.

Säger som Åse, "du är fruktansvärt söt iallafall".

Eller hur, fruktansvärt söt! Fast inte när hon äter en massa mojs, å andra sidan så trodde Åse att hon käkade en massa för att hon trivdes på sjukhus : ) haha ja vem vet.

Alltså kontrasten for igenom nästan ut genom rumpan (det ska övervakas av mig imorgon, den sista centimetern).

Hon slutade dregla.

Hennes allmäntillstånd blev så mycket bättre så vi rullade ihop vår blöta handduk o tackade alla snälla som tagit hand om oss.

Nu väntar vi på ett provsvar som är på extra analys. Bukspottkörteln visade positivt, vilket är negativt för Holly. Tills det ska hon käka samma mat som Greta, det är bra för mage o tarm. Käka lite anti illamående o vila. Så får vi se vad provet visar. Alltså hon kan ha käkat i sig nått jävla skit som kommit ut, jag är den siste att bli brydd. O man vet inte vad som finns i skogar o på gator, nu när det dessutom är så jävla mörkt har man inte en sportslig att hinna se om hon snappar i sig nått.

Munkorg...nä men va fan..aldrig.