Öronbedövande

Ringde veterinärhuset idag, jodå dom hade kopplat in en specialist men en veterinär skulle ringa upp o prata med mig. Helt förståeligt o naturligtvis vill jag att en veterinär ringer. Men ring då!

Så vi väntar lite till, jag o Greta.

O medans så fortsätter hon uppföra sig som i höglöp. Kul, nej inte det minsta. Tjurigare än vanligt, skriker som hon blivit glömd vid maten eller sett en gigantisk myra när hon träffar på människor som luktar hanhund. Ikväll på promenaden stannade vi o pratade med en kille, jag o fröknarna, jag pratade, Holly käkade så mycket snö hon bara hann o Greta hon stirrade på killen o bara gallskriker rakt ut. Han blir "rädd" o tror att hon gjort sig illa, att han trampat på henne eller nått. Hon backar två steg o skriker ännu mer....oh my good sluta löp. Till saken hör han hade inte en enda hund med sig ut! Jösses. Holly blir alldeles stirrig o undrar vem ska vi attackera o matte försöker få Greta att sluta skrika som en stucken minigris o stackars killen ja han har väl ont i öronen än. Att hon skriker, ja det har vi varit med om förr o hör till vanligheterna.

En enorm positiv förändring i vår vardag när hon löper är att hon vill kramas o klappas o klias.

Hon myser inte bara på morgonen i sängen längre, utan kvällstid kommer hon puffande med nosen o på dagarna om jag är nere på kontoret spenderar hon gärna tid där. Hennes högsta önskan är att jag ska klia henne med en hand o köra pekfingervalsen med den andra på tangentbordet, jo jag har prövat men är rätt ineffektivt o tidsödande. Så tänker jag på Lottas "Greta bestämmer hemma" o slutar med enhandskliandet o kliar med båda... nädå jag fortsätter jobba o Greta får ligga sött vid mina fötter istället o njuta av min närvaro (lyx va).

Plogkanten, jodå den var lika gigantisk som det såg ut genom fönstret igårkväll.

Jag o fröknarna spenderade en timme ute o skottade imorse oxå, tog halva snöhögen som placerats längs hela vår trottoar o sen hör jag en traktor. Skyndar mig skotta ut snö från parkeringen ut i plogkanten o tänker "när dom ser stackars lilla mig ute o skotta" så tar dom nog hela skiten. Klart dom gjorde, jag fladdrade men ögonfransarna o Greta vickade på rumpan lite extra. Holly? Hon satt på bron o undrade när fan hon skulle få gå in igen.