Våga vägra regn

Ibland blir jag så sjukt brydd på mig själv.
Finns säkert dom som blir brydd på mig dagligdax o dom som aldrig blir brydd på mig ; ).

I morse när jag satt o läste Facebook, bläddrar neråt på paddan, inlägg fladdrar förbi.
Satans Krog, vem fan döper en restaurang till Satans Krog. Ruskar till lite av förundran.
Fortsätter neråt. Scrollar uppåt igen... o förbi Satans Krog.
Alltså vilka önskar dom som gäster, blir för nyfiken o scrollar tillbaka till inlägget.

Läser lite mer noggrant, Skatans Krog, ja men precis jag har ju gillat dom o får därför deras inlägg.
Gomorron i nattmössan.

::::::::::::::::::

Ska iväg på utejobb hos kund, trycker av Automotoravstängningen på bilen (så motorn inte slår av vid stopp), lampan lyser orange som den ska. Kikar någon sekund senare o då lyser den grönt. Skumt.
Tittar igen, orange. Hallå vad går jag på för röksvampar egentligen.
Funderar inget mer på det o vips ser jag i ögonvrån den är grön!

Frustrerad nödglor jag på lampjäveln som lyser orange om jag lutar mig lite bakåt o grönt om jag lutar mig 1 mm framåt. Ja men självklart, när jag lutar mig lite lite framåt är det ju knappen för vattenkännaren jag ser o den är grön o på o lite lite bakåt är det automotorknappen som är orange. Är ju ratten som avgör vad jag ser.
Alltså ska jag köra bil vissa dagar eller ska jag inte fundera så mycket så jag inte begriper själv vad jag snurrar in mig i för färger o förklaringar.

Jo jag tog mig till kund o tillbaka.
Fick kaffe o hembakt knäckebröd som var SÅ jävla gott, receptet ligger nu på köksbänken o ingredienser ska inhandlas. Ska jag ta av min lediga tid o baka det någon kväll.

::::::::::::::::::::

O ute ösregnar det hur mycket som helst. Greta gick till genvägen till Furulund sen tvärnitade hon o lutade kroppen bakåt o drog huvudet inåt så mycket hon bara kunde, stirrade skiten ur mig med klotrunda ögon som sa VÄGRAR GÅ MER DET REGNAR.

Alltså man skulle kunna tro hon är gjord av socker. Försöker muta med allehanda knep, höjer rösten, fjantar med rösten, drar i kopplet, drar inte i kopplet. Holly o husse står en bit fram o väntar otåligt.

Nu går jag säger jag bestämt, nu STÅR jag kvar säger Greta bestämt.
Vem vann? Ja inte fan var det jag inte.
Vi fick vända o gå hemåt igen o då kunde Greta bara ta korta små trippsteg så inte vattnet skulle tränga igenom hennes små söta trampdynor o fukta innertassen.
Ibland stannade hon o flinade åt mig... Men hon kommer få igen, imorgonbitti ska vi gå ut extra tidigt bara för att, så det så.

Jag drog iväg på en egen promenad i regnet sen, hur fort jag ville, hur långt jag ville o hur länge jag ville. Mörkt. Blött. Ensamt. Tyst.