Jag och Helen spenderade förmiddagen i köket med de två fröknarna Berner liggandes någonstans mellan spisen och våra fötter så att de snabbt kunde fånga in det vi sölade. Mitt på dagen kom lillasyster Marie och hennes lilla Philip med tåget (Rickard och Bella var tyvärr hemma med hög feber, vi saknade er!). Sen kom då pappa med farmor efter en rundtur i hennes barndomstrakter och de byar hon bott i. Okej låter som hon flyttat runt en massa men det var väl kanske två byar då men man passerar faktiskt en hel del byar på vägen mellan dom. Vi fikade och presenterade oss både en och två gånger för farmors minne är inte riktigt som det varit.
Sen åkte vi till Ånge för middag och lite mer fika, Evelina (brorsans fru) hade lagat en fantastiskt grym middag. Tack Evelina, du är värdefull!
Vi är ju ett gäng vi fyra syskon med familjer och pappa, trots att det fattades fem (Jossans kille Ludvig, Rebecka och hennes Erik, Rickard och Isabell).
Jag och Helen bakade bland annat denna goda tårta med hallonkräm, farmor är gluten så det är inte helt enkelt att få till tårtor och kakor när man inte är van vid dom recepten
Farmor med vår älskade pappa
Bästa storebror och Isak
Fina Josefine, visst är hon fantastisk
Glada härliga Philip höll igång hundarna här hemma så dom sov som stockar hela kvällen och söndagen. På söndagmorgon åkte syrrorna och Philip hem tyvärr, hoppas vi ses snart igen.
Pappa kom och grejade i badrummet hela söndagen där han hjälper oss renovera, han är grym på att snickra! Är så värdefullt att ha honom till hjälp att förverkliga idéerna. Sen är det bra att ha någon som hjälper Magnus att hålla mig lite till sans, jag är ju gärna en sån "är bara" och "ska ske nu". Dom hann knappt riva ner från väggarna så tyckte jag att "jisses nu kan vi snart duscha här inne igen". Vid middagen på söndagen började jag prata om nästa projekt vilket är en utbyggnad (bestämde jag då)..dom tyckte att vi kanske borde göra klart badrummet först, ja men det är ju snart klart, eller hur ; ) Ni förstår varför pappa är gråhårig va : ) och Magnus på god väg.. Men tro inte jag sitter på en stol och dirigerar. Okej jag gillar vara arbetsledare men jag gör allt jag kan med det praktiska (också). Pilla i elskåpet överlät jag till pappa men monterade ner elelementet fixade jag och allt jag klarar av eller åtminstonde tror jag klarar av gör jag. Min största nackdel är kanske att jag har lite väl bråttom å andra sidan kompletterar vi varandra bra för M vill gärna fundera. Vi möts någonstans i mitten (där jag då bestämmer...hehe) fast jag frågar ALLTID vad han tycker, det är viktigt att känna sig delaktig : ) i beslut som tas.
Själv lyckades jag äntligen att få upp gardinerna, var väl si så där en månad sen som jag putsade fönstren fast det har varit underbart ljust inne. Monterat backar i garderoberna, tvättat och hängt ute i den härliga luften.
En intensiv helg men den var underbart rolig, älskar att få vara med min familj, så synd inte mamma är med oss och får njuta. Å andra sidan så är hon nog med, fast vi inte ser, när vi blundar så känner vi hennes närvaro och kärlek.
Farmor, en kvinna som jobbat hårt och verkligen slitit i sin egna lanthandel i Sidsjö i nästan hela sitt liv. Hon blev änka alldeles för tidigt men det stoppade inte henne från att fortsätta driva butiken och göra det med bravur. Hon har varit fantastiskt skarp i sinnet och otrolig att jobba med kroppen. Efter att hon som pensionär flyttade in till Östersund har hon deltagit i datakurser, språkkurser, rest, dansat och gud vet allt. Hon har tagit vara på varje minut och levt ett ledigt liv, något hon inte hann då hon var egen företagare då hon jobbade minst 6 dagar i veckan från morgon till kväll. Efter att affären stängt körde hon ut varor långt ut i byarna. Hon är min förebild som egen företagare, viljan av att lyckas, kärleken till jobbet och jobba mycket och noggrant. Sen har hon kanske formats och blivit ganska strikt i sitt sätt, troligen för att hon levt ett.. inte hårt liv men ett arbetande liv i ett stort hus. Och det var en oerhörd tillgång att bo granne med farmor, som på det viset alltid fanns där om inte mamma eller pappa var hemma. Hon har tre barn, åtta barnbarn, åtta barnbarnsbarn. Jag älskade att få vara i affären och hjälpa till, sova över och höra henne berätta från sin ungdom. Den generationen har så mycket att ge, är så synd att vi inte spelat in hennes berättelser så som vi gör med mormor och nu är tyvärr farmor för glömsk för att vi ska kunna. Men allt hon berättat för mig kommer jag ihåg, måste bara skriva ner det så jag inte glömmer.
Nä nu måste jag ta och planera taket i badrummet, det glömde vi igår...golvet och väggarna har vi beställt material till. Största bekymret är att få in badkaret, men in ska det..!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar