Fem på morgonen...alltså jag hade inte tänkt kliva upp redan då. När ska hon bli stooor undrar jag vid sådana tillfällen, lite senare på kvällen när vi sitter och myser jag och Holly undrar jag varför hon växt så fort! Jag tror inte att hon är morgonpigg egentligen, Greta är det definitivt inte. Hon ska bara ha sin frukost, denna mat, allt hägrar kring mat, livet består av mat.. Hon får vara vaken hur mycket hon vill vid femsnåret på morgonen men detta hoppande i sängen, klösande, rivande och bitande. Hon kliver på en och sitter gärna lite var som helst. Går inte att ta miste på vilken uppmärksamhet hon vill ha. Greta suckar och hoppar ner så småningom, hennes skönhetssömn är ändå förstörd. Jag svär lite åt Holly och puttar ner henne och hotar med att hon får fan ingen frukost alls. Tror du hon bryr sig, nä hon vet att jag kliver upp tillslut i ren frustration. Upp och mata och sen ut för morgonkiss och då passar vi ändå på att leka lite...när matte står där i morgonrock och fryser. Gå in..varför det, okej då, kan ju lägga mig och sova tänker hon det lilla morgonmonstret. Matte är uppe och klarvaken och blir i effektivitetstänkandefasen, frukost och ner på kontoret, uppe arla innebär hinner mycket.
Holly och Greta, ja dom går och lägger sig och sover och snarkar och mår gott. Kliver upp till nästa mattimme igen vid lunch, promenad, sover, snarkar och mår gott för att vakna till liv till middagen.
Okej där emellen gör vi en hel del, men ibland känns det som så, ja med maten alltså.
På kvällen sitter jag och mår mys med fröknarna, talar högt om att varför växte hon så fort, kunde vara liten ett tag till, kanske skaffa en tredje..hehe...
Ser ni, hur fort glömmer man inte den där irriterande tidiga morgonen.
Åh mina fröknar, vid fem på morgonen är det nära en Blocketannons. Vid sju så undrar jag över hur många vi får in i bilen egentligen ; )
All kärlek till mina fröknar! Hur söta är dom inte och hur charmiga är dom inte. Byter inte bort dom mot något även om det låter så.